Stresskänslighet - ärftlig eller inlärd?
Regelbunden press eller belastning förbereder dig för framtida stressituationer. En person som bara upplever ett fåtal stressande situationer från dag till dag kan vara mer mottaglig för sjukdomar, eftersom hans eller hennes immunsystem inte har stärkts tillräckligt inför överraskande stressfaktorer.
“När du omfamnar stress kan du förvandla rädsla till mod, isolering till samhörighet och lidande till mening.”
- Psykologen Kelly McGonigal
Mängden total belastning är relaterad till stresstolerans. Man tror ofta att stress är skadligt och att avslappning är bra. Denna missuppfattning har lett till att vissa människor inte upplever tillräckligt med påfrestningar i sina liv. Med andra ord är mängden så kallad välgörande stress, eller eustressär bristfällig. Dessa personer har ofta en låg stresstolerans.
Regelbunden press eller belastning förbereder dig för framtida stressiga situationer. En person som bara upplever ett fåtal stressande situationer från dag till dag kan vara mer mottaglig för sjukdomar, eftersom hans eller hennes immunsystem inte har stärkts tillräckligt inför överraskande stressfaktorer. På den andra ytterligheten, kronisk eller långvarig stress försämra immunsystemets funktion.
Du kan inte och bör inte fly från stress. Lugnande medel och andra bedövande stresshanteringsverktyg är inte svaret - det handlar mer om hur du hanterar stress och stressiga situationer i ditt liv. Många säger att livet är stressigt, men i själva verket har man oftast för många saker att ta hand om eller så är man dåligt organiserad. Ditt sinne och de rädslor som kommer från det orsakar i slutändan brådska och en känsla av press.
Å andra sidan är människokroppar olika, och din genetiska uppsättning påverkar stresskänsligheten. Studier visar att ca 15-25% av alla människor reagerar på stress med en stark reaktion i nervsystemet. Dessa människor har också en mycket högre förmåga än vanligt att analysera sensoriska stimuli som produceras av miljön. Detta kallas Sensory Processing Sensitivity (SPS). En studie från 2018 som undersökte hjärnkretsar relaterade till SPS visade att det är ett stabilt drag som kännetecknas av större empati, medvetenhet, lyhördhet och djup i bearbetningen av framträdande stimuli. Intressant nog drar författarna slutsatsen att SPS tjänar artens överlevnad via djup integration och minne för miljö- och social information som kan understödja välbefinnande och samarbete.
Genetiska skillnader mellan individer förekommer också, till exempel i mängden kortisol, eller stresshormonproduktion, som utlöses av en stressor. Genetiska skillnader i den så kallade HPA-axeln bidrar också väsentligt till utlösningen av den biokemiska stressreaktionen. Till exempel, har försämrad reglering av HPA-axeln under en akut stressperiod förknippats med depression och bipolär sjukdom.
Enligt en omfattande studie av enäggstvillingar har personlighetstypen en betydande effekt på den upplevda arbetsstressen. På motsvarande sätt är nästan 45 % av personlighetstypbildningen genetisk. Studien fokuserade specifikt på arbetsrelaterad stress och fann att en person på grund av ärftlighet i vissa fall kan ha lättare att byta jobb som känns för stressigt. Samtidigt fann forskarna också att även om ärftlighet påverkar stresstoleransen kan stresstoleransen också utvecklas genom olika metoder.
Stress och upplevd trötthet
Vila kanske inte hjälper mot trötthet. En person som känner sig trött kan ha nytta av aktivitetsrelaterad variation (t.ex. byte av miljö eller arbetsuppgifter) i stället för vila. Stressutmattning kan också orsakas av en låg frustrationströskel. Detta beskrivs av psykologen Albert Ellis som Låg tolerans för frustration, LFT. En person enligt denna definition kan inte tolerera obehagliga känslor och stressande situationer. Att upprepade gånger undvika obehagliga och frustrerande situationer kan paradoxalt nog öka frustrationen.
Förutom stress, har LFT förknippats med ångest och depression, särskilt hos ungdomar. Förutom att rationell emotiv beteendeterapi (REBT), riktade transkraniell direktströmsstimulering (TDCS) verkar till exempel fungera vid behandling av LFT. Mindfulnessbaserad kognitiv terapi (MBCT) hjälper också till att identifiera frustration och tillhörande stress. Å andra sidan, MBCT också användas för att programmera sinnet i en mer konstruktiv och motståndskraftig riktning.
Vissa människor förväxlar normal tillfällig trötthet med den faktiska utmattningen, där konstant trötthet blir ett kroniskt tillstånd. Dagens glorifierade prestationsinriktning, ständiga jakt på resultat och "sluta inte förrän du stupar"-mentalitet har gjort en normal känsla av att vara trött till ett ovanligt, till och med medikaliserat tillstånd.
Det är dock klokt att förstå att trötthet kan bli kronisk om den upplevs under alltför lång tid och påfrestningarna fortsätter. Därför är det klokt att inse att det är vanligt att känna sig trött, särskilt i slutet av en fysiskt och psykiskt utmanande dag.
Symtom relaterade till kronisk och för hög stress:
- Ständigt ömma muskler och/eller muskelsvaghet
- huvudvärk
- Irritabilitet, humörsvängningar och apati i sinnet
- Suddig syn och yrsel
- Förlust av aptit
- Minnesproblem, särskilt när det gäller närminnet
- Koncentrationssvårigheter
- Svårigheter att fatta beslut
- Långsammare reflexer
- Frustration
- Brist på motivation
Eustress är livets källa
För många är en särskilt inspirerande eller motiverande aktivitet eller situation en källa till välgörande stress. Ett exempel på detta är en intressant hobby eller ett roligt dagjobb. Ett annat bra exempel på avkoppling är att bli förälskadvilket ökar hjärtfrekvensvariabiliteten (HRV), minskar stress och gör det allmänt lättare att hantera känslor i stressiga situationer.
Eustress (optimal stress i kurvan ovan) uppfattas generellt som ett positivt tillstånd och upplevs inte som skadligt eller hotfullt. Eustress uppfattas också som ett flödestillstånd där det finns en positiv utmaning eller ansträngning som inte verkar alltför överväldigande eller frustrerande. Det finns också en stark känsla av hopp och tillfredsställelse i samband med eustress. Eustress innebär också att man utmanar sig själv på ett adekvat sätt utan att förbruka alla sina resurser på en gång. Eustress kan också betraktas som ett sätt att personlig utveckling inom olika områden i livet, t.ex. fysisk, psykisk och emotionell utveckling.
Eustress är ett individuellt upplevt fenomen som påverkas av dina tankar och upplevelser av varje situation. En liknande situation kan upplevas på exakt motsatt sätt av två olika personer. Till exempel vid regn blir den ena genomblöt medan den andra upplever ett uppfriskande regn på huden. En situation som är mycket påfrestande för den ene kan vara en lättnad för den andre. Studier visar att de som är optimistiska om sina liv och har en god självkänsla tenderar att uppleva mindre stress i sina liv.
Bild: En modell av stressprocessen, där en reaktion på en stressfaktor definierar utfallet.
Källan: Branson, V. & Dry, M. & Palmer, E. & Turnbull, D. (2019). Distress-Eustress-skalan för ungdomar: Utveckling och validering. SAGE Open 9 (3): 2158244019865802.
Enligt en omfattande undersökning som genomfördes i USA i början av 2000-talet (n = 28.753) ansåg cirka en tredjedel av befolkningen att stress hade en skadlig inverkan på deras hälsa. De som ansåg att stress var ett hälsoproblem var mer benägna att drabbas av en allmänt försämrad hälsa och psykiska problem. Även detta, en stor andel av dem som dog av stressrelaterade komplikationer trodde att stress var skadligt. Studier visar att Omsorg om andra och allmän hjälp kan minska stressens skadliga effekter på kroppen och även minska den stressrelaterade dödligheten.
En av de viktigaste teserna i boken Resilient Being är att förändra den allmänna uppfattningen om stress och hur man anpassar sig till den. Istället för att se stress som något skadligt vill vi hjälpa till att uppmärksamma de positiva aspekterna av stress när det gäller att hantera livet. Stress kan också vara ett energigivande sätt att klara av utmanande situationer ännu starkare än tidigare.
Dina tankar har en konkret effekt på stressens fysiologi. Det har t.ex. visat sig att en ökad hjärtfrekvens ökar syretillförseln till hjärnan och förbättrar cirkulationssystemets funktion. I ett experiment vid Harvard University visade det sig att de som hade en positiv inställning till stress vidgade blodkärlen, vilket ytterligare ökade syreupptagningen i hjärnan. På motsvarande sätt drog de som reagerade negativt på stress ihop sina blodkärl. Kliniska prövningar har också visat att träning, till exempel med uppmärksamhetsmodifieringsprogram, generellt kan förbättra attityden till hotfulla situationer.
///
Hur uppfattar du stress? Är det ett hot eller en möjlighet? Låt oss veta i kommentarerna!
Denna artikel är ett utdrag ur den kommande boken Den motståndskraftiga varelsen.
