EMF-strålning och hälsa: Att skilja fakta från myter

I dagens teknikdrivna samhälle är elektromagnetiska fält (EMF) allestädes närvarande och avges av vardagliga enheter som smartphones, Wi-Fi-routrar, elfordon och hushållsapparater. I takt med att vi blir allt mer beroende av dessa tekniker ökar också allmänhetens oro för de potentiella hälsoeffekterna av långvarig exponering för EMF. Att förstå hur elektromagnetiska fält interagerar med människokroppen är avgörande för att kunna fatta välgrundade beslut om vårt välbefinnande. Denna omfattande artikel tar upp den senaste vetenskapliga forskningen om elektromagnetiska fält, undersöker de möjliga hälsoriskerna i samband med kronisk exponering och ger evidensbaserade insikter som hjälper dig att navigera i den elektromagnetiska strålningens komplexitet. Oavsett om du är nyfiken på EMF-källor, de aktuella debatterna kring deras säkerhet eller strategier för att hantera ditt EMF-fotavtryck, erbjuder vår guide om EMF och hälsa värdefull information för att stödja en hälsosam, informerad livsstil.

Introduktion

Elektromagnetiska fält (EMF) är grundläggande naturkrafter som uppstår när elektriska laddningar rör sig. EMF kallas ofta för strålning som tränger in i miljön på grund av naturfenomen och mänskliga aktiviteter. EMF kännetecknas av sin frekvens och våglängd, som bestämmer deras beteende och interaktion med materia. Det elektromagnetiska spektrumet innehåller ett stort antal frekvenser, från statiska fält med en frekvens på 0 Hz till extremt lågfrekventa fält (ELF), radiofrekventa fält (RF) och högre frekvenser som ultraviolett, mikrovågor, infrarött, synligt ljus, röntgenstrålar och gammastrålar.(1)

Det är viktigt att förstå källorna till och egenskaperna hos elektromagnetiska fält (EMF) för att kunna bedöma exponering och potentiella negativa hälsoeffekter och resultat. Naturliga elektromagnetiska fält har alltid funnits, men mänskliga aktiviteter har tillfört ytterligare källor - särskilt vid extremt låga frekvenser (ELF) och radiofrekvenser (RF) - genom olika anordningar och infrastruktur som underlättar eldistribution, kommunikation, transport och olika industriella processer.

Elektromagnetiska fälts natur

EMF kan i stort sett kategoriseras utifrån deras frekvens och energinivå:

Icke-joniserande strålning: Omfattar lägre frekvenser och längre våglängder. Den saknar tillräcklig energi för att avlägsna bundna elektroner från atomer eller molekyler, vilket innebär att den inte joniserar materia. Icke-joniserande strålning omfattar statiska fält, ELF-fält (upp till 300 Hz), mellanfrekvenser (300 Hz till 10 MHz) och RF-fält (10 MHz till 300 GHz). Exempel är kraftledningar, elektriska hushållsapparater, mikrovågor och trådlösa kommunikationssignaler.(2)
Joniserande strålning: EMF med mycket höga frekvenser och korta våglängder har tillräcklig energi för att jonisera atomer eller molekyler genom att elektronerna lossnar. Till denna kategori hör ultraviolett ljus (vid vissa frekvenser), röntgenstrålning och gammastrålning.(3)

Naturliga källor till EMF

Jordens magnetfält

Jorden genererar ett betydande magnetfält och fungerar som en gigantisk magnet på grund av rörelsen av smält järn i dess yttre kärna. Magnetfältet sträcker sig från planetens inre ut i rymden. Det är som starkast vid jordytan, på cirka 25 till 65 mikroteslas (µT). Det spelar en avgörande roll för navigering (kompassorientering) och skyddar levande organismer från skadlig kosmisk strålning genom att avleda laddade partiklar från solen.(4-5)

Atmosfäriska och geologiska fenomen

Blixtar och åskväder genererar övergående elektriska och magnetiska fält som bidrar till jordens naturliga elektromagnetiska bakgrund. Under ett åskväder leder rörelsen av luftmassor, vattendroppar och ispartiklar i molnen till att positiva och negativa laddningar separeras, vilket skapar starka elektriska fält.(6)

Schumann-resonanser är globala elektromagnetiska resonanser som uppstår i jordens jonosfärhålighet. De exciteras främst av blixturladdningar och har en grundfrekvens på ca 7,83 Hz och flera högre övertoner. De uppträder vid ELF-frekvenser runt 7,8 Hz och övertoner därav.(7)

Variationer i Schumann-resonanserna beror på förändringar i jonosfären till följd av solstrålning, fluktuationer i den globala blixtaktiviteten, sol- och geomagnetiska händelser som förändrar förhållandena i jonosfären, atmosfäriska förhållanden som påverkar vågutbredningen och långsiktiga klimatförändringar som påverkar åskväder.(8-9)

Mänskligt skapade källor till EMF

Uppkomsten av elektricitet och trådlös teknik har medfört att det finns många artificiella källor till elektromagnetiska fält. Dessa omfattar följande frekvenser:

Fält med extremt låg frekvens (ELF)

ELF-fält (Extremely Low Frequency) är elektromagnetiska fält som ligger mellan 0 och 300 Hz. De produceras vanligen av olika artificiella källor som kraftledningar, elektriska ledningar i byggnader och hushållsapparater, inklusive kylskåp, tvättmaskiner och hårtorkar.(10)

På grund av sina låga frekvenser har ELF-fälten mycket långa våglängder - upp till tusentals kilometer - vilket innebär att de kan tränga igenom de flesta material utan betydande dämpning. ELF-fält finns i princip överallt i moderna miljöer på grund av den utbredda användningen av elektricitet och elektriska apparater.

Fält med mellanfrekvens (IF)

IF-fält (Intermediate Frequency) är elektromagnetiska fält i intervallet 300 Hz till 10 MHz. De avges av olika apparater, t.ex. äldre datorutrustning som CRT-skärmar (katodstrålerör), förkopplingsdon för lysrör (CFL), EAS-system (Electronic Article Surveillance) som används i butiker för att förhindra stölder och metalldetektorer som används vid säkerhetskontroller på flygplatser och i offentliga byggnader. Hushållens starkaste IF-emittrar är induktionshällar, CFL, LCD-TV och mikrovågsugnar.(11)

Radiofrekventa fält (RF)

Radiofrekventa fält (RF) sträcker sig från 0 MHz till 300 GHz. De avges av olika enheter som är grundläggande för det moderna livet, t.ex. kommunikation, uppvärmning, navigering och medicinsk teknik. Trådlösa kommunikationsenheter som mobiltelefoner och basstationer (som arbetar från 700 MHz till 2,6 GHz för 4G och upp till 100 GHz för 5G), trådlösa telefoner runt 1,8 GHz och surfplattor och bärbara datorer med mobil- eller Wi-Fi-funktioner avger RF-fält under dataöverföring. I Europa förekommer de högsta exponeringsnivåerna för RF-EMF i offentliga miljöer som bibliotek, tåg- och spårvagnsstationer, med typiska exponeringsnivåer för RF-EMF på 0,5 V/m eller högre.(12)

Infrastruktur för radio- och TV-sändningar (t.ex. radio- och TV-sändare) använder frekvenser från cirka 500 kHz (AM-radio) till flera hundra MHz (FM-radio och TV). Satellitkommunikation använder mikrovågsfrekvenser. Wi-Fi-routrar och Bluetooth-enheter arbetar huvudsakligen på 2,4 GHz- och 5 GHz-banden för trådlös anslutning.

Mikrovågsugnar använder RF-fält på 2,45 GHz för att värma mat genom dielektrisk uppvärmning genom att excitera vattenmolekyler.(13) Radar- och navigationssystem, inklusive flyg-, sjöfarts- och väderradar, sänder ut RF-pulser vid olika mikrovågsfrekvenser för att upptäcka objekt och samla in meteorologiska data.

Trådlösa medicinska implantat som pacemakers, insulinpumpar och bärbara konsumentprodukter kommunicerar trådlöst för att övervaka och hantera hälsotillstånd.

Källan är: Cancer.gov (2022).

ELBILAR OCH ELEKTROMAGNETISK STRÅLNING

Elektriska bilar eller fordon (EV) avger elektromagnetiska fält (EMF) över ett spektrum av frekvenser på grund av sina elektriska komponenter och system. De producerar extremt lågfrekventa fält (ELF) (0 till 300 Hz) från driften av elmotorer och strömflödet mellan batteriet och motorn, samt mellanfrekventa fält (IF) (300 Hz till 10 MHz) från kraftelektronik som inverterare och omvandlare som växlar strömmar vid höga frekvenser (vanligtvis mellan 2 kHz och 20 kHz).(14)

De avger IF-fält under trådlös laddning (mellan 20 och 150 kHz) om de är utrustade med induktiva laddningssystem. Dessutom avges radiofrekventa fält (RF) (10 MHz till 300 GHz) från trådlösa kommunikationssystem ombord, t.ex. Bluetooth och Wi-Fi (som arbetar på 2,4 GHz och 5 GHz), mobilnät (700 MHz till över 2 GHz) och nyckellösa passersystem (vanligtvis på 315 MHz eller 433 MHz).

Dessa komponenter genererar visserligen elektromagnetiska fält över olika frekvenser, men exponeringsnivåerna i elfordon är låga och överensstämmer med internationella säkerhetsriktlinjer. Konstruktionsåtgärder som avskärmning och noggrann kabeldragning minimerar EMF-utsläppen för att garantera passagerarnas säkerhet. Vissa forskare har dock hävdat att kronisk EMF-exponering för elbilsförare nära flera källor utgör potentiella hälsorisker, vilket kräver forskning om EMF-egenskaper och hälsoutfall hos anställda inom kollektivtrafiken och genomförande av förebyggande åtgärder som att flytta elektrisk utrustning bort från hytterna för att minska exponeringen.

Exponering för EMF i olika yrken och miljöer

Elektriska arbetare
- Elektriker, kraftledningstekniker och transformatorstationsoperatörer kan utsättas för högre EMF-exponering på grund av närheten till högspänningsutrustning.
Industriarbetare
- Personer som använder induktionsvärmare, svetsutrustning eller arbetar nära stora elmotorer.
Hälso- och sjukvårdspersonal
- MR-tekniker och medicinsk personal som arbetar med diatermiutrustning.
Närhet till kraftledningar
- Bostäder nära högspänningsledningar kan ha förhöjda ELF-fältnivåer.
Användning av elektriska apparater
- Daglig användning av hushållsapparater bidrar till den personliga EMF-exponeringen.
Trådlösa enheter
- Den omfattande användningen av smartphones, surfplattor, Wi-Fi-routrar och annan trådlös teknik i hemmen.
Knutpunkter för transport
- Flygplatser och tågstationer är utrustade med säkerhetskontroller som avger EMF.
Stadsområden
- Täta nätverk av basstationer för mobiltelefoni och hotspots för Wi-Fi ökar RF-fältnivåerna i omgivningen.

Faktorer som påverkar EMF-exponering

Avstånd från källan
- EMF-intensiteten minskar snabbt med ökande avstånd från källan. På grund av den omvända kvadratlagen kan även små ökningar av avståndet minska exponeringsnivåerna avsevärt.
Exponeringens varaktighet
- Mer långvariga perioder i närheten av EMF-källor leder till högre kumulativ exponering.
Fältstyrka (intensitet)
- Fält med högre intensitet ger upphov till starkare elektriska strömmar eller större energiabsorption, vilket ökar sannolikheten för biologiska effekter.
EMF:s frekvens
- Olika frekvenser interagerar med biologiska vävnader på olika sätt. ELF-fält är mer förknippade med inducerade strömmar som påverkar nerv- och muskelceller, medan RF-fält är kopplade till termiska effekter.
Individuell känslighet
- Ålder, hälsotillstånd, genetik och befintliga medicinska tillstånd kan påverka hur en individ reagerar på EMF-exponering.
Miljömässiga förhållanden
- Yttre faktorer som omgivningstemperatur, luftfuktighet och förekomst av ledande material kan påverka kroppens reaktion på elektromagnetiska fält.
Skärmning och byggnadsmaterial
- Vissa material kan dämpa EMF:er och påverka exponeringsnivåerna inomhus och utomhus.
Personligt beteende
- Att bära en mobiltelefon nära kroppen, använda bärbara datorer i knät eller tillbringa längre tid med trådlösa enheter påverkar den individuella exponeringen.

Bild: Omvänd kvadratisk lag.

Biologiska mekanismer för interaktion med EMF

Interaktionen mellan elektromagnetiska fält (EMF) och biologiska system påverkas i hög grad av deras frekvens och intensitet. EMF kan inducera elektriska strömmar i kroppen vid låga frekvenser (t.ex. kraftledningar och hushållsapparater). Dessa inducerade strömmar kan påverka cellfunktioner genom att förändra normala elektriska signaler i vävnader, vilket kan påverka processer som överföring av nervsignaler och muskelkontraktion.(15)

Vid högre frekvenser, särskilt inom det radiofrekvensområde (RF) som används av trådlösa kommunikationsenheter, kan EMF orsaka vävnadsuppvärmning på grund av energiabsorption. Detta fenomen (dielektrisk uppvärmning) beror på att polära molekyler som vatten svänger i vävnaderna, vilket leder till en temperaturökning som kan påverka cellernas livsduglighet om exponeringen är tillräckligt intensiv eller långvarig (tänk på en mikrovågsugn).(16)

Omfattningen av de biologiska effekterna av EMF-exponering beror på flera faktorer, bland annat exponeringstid, fältstyrka (intensitet) och individuell känslighet. Längre exponeringstider och högre fältstyrkor ökar sannolikheten för betydande interaktioner med biologiska vävnader. Den individuella känsligheten varierar beroende på ålder, hälsotillstånd och genetiska anlag, vilket innebär att vissa människor kan vara mer känsliga för EMF-effekter än andra.(17)

Hälsoeffekter förknippade med EMF-exponering

Risker för cancer

År 2011 klassificerade IARC elektromagnetiska fält som "möjligen cancerframkallande för människor" (grupp 2B), med hänvisning till begränsade bevis från studier på människor och otillräckliga bevis från djurstudier.(18)

Epidemiologiska studier har observerat ett samband mellan långvarig exponering för ELF-magnetfält som överstiger 0,3 till 0,4 mikrotesla (µT) och en ökad risk för leukemi hos barn. Bevisen är dock inkonsekventa, och förväxlingsfaktorer som socioekonomisk status kan påverka resultaten.(19)

Intressant nog är exponering för magnetfält (ELF) förknippad med barnleukemi i statligt finansierade studier men inte i industrifinansierade. Exponering för ELF har visat sig öka risken för leukemi, hjärn- och bröstcancer hos vuxna. Därför rekommenderas att man minskar människors exponering för förhöjda magnetfält.(20)

Omfattande forskning har undersökt det potentiella sambandet mellan exponering för radiofrekventa fält (RF) från mobiltelefoner och hjärntumörer som gliom och akustiskt neurom. I 2010 års International Interphone Study fann man inget konsekvent samband mellan mobiltelefonanvändning och hjärntumörer. Det fanns dock antydningar om en ökad risk för gliom vid de högsta exponeringsnivåerna, men fördomar och fel förhindrar en kausal tolkning.(21)

En COSMOS-studie som publicerades 2024 och som inte fann något samband med hjärntumörer har kritiserats för dålig och selektiv metodik. Studien var också delvis finansierad av telekommunikationsindustrin i tre länder, vilket automatiskt gör att den ifrågasätts.(22)

Däremot har Choi et al.s systematiska genomgång från 2020 och meta-analys av 46 fall-kontrollstudier fann man däremot betydande bevis som kopplar mobiltelefonanvändning till ökad tumörrisk, särskilt bland mobiltelefonanvändare som använder sina telefoner i 1000 eller fler timmar kumulativt under sin livstid. De efterlyste högkvalitativa, prospektiva kohortstudier för att bekräfta resultaten av fall-kontrollforskningen.(23)

Sammanfattningsvis är det troligt att långvarig och nära användning av mobiltelefoner kan utgöra en cancerrisk.

Andra hälsoeffekter

Neurologiska och kognitiva effekter

De neurologiska effekterna av EMF-strålning och EMF-fält är mångfacetterade och omfattar förändringar i jonkanalfunktionen, neurotransmittordynamiken och beteendemässiga utfall.(24) Elektromagnetiska fält kan också orsaka oxidativ stress i nervsystemet, vilket kan leda till neurologiska sjukdomar och associerade symtom som huvudvärk, sömnstörningar och trötthet.(25) Exponering för radiofrekventa elektromagnetiska fält kan orsaka förändringar i nervcellerna i centrala nervsystemet och fungera som en stresskälla.(26)

EMF-exponering medför också risker för neurodegeneration och kognitiva störningar, särskilt vid långvarig eller högintensiv exponering.(27) Icke-termisk exponering för mikrovågs-EMF från mobiltelefoner, trådlösa smarta mätare och radiostationer kan ge upphov till olika neuropsykiatriska effekter, inklusive depression.(28)

Enligt en stor metaanalys från 2008 är yrkesmässig exponering för extremt lågfrekventa elektromagnetiska fält (ELF-EMF) förknippad med en ökad risk för Alzheimers sjukdom. Det behövs dock mer information om varaktighet, biologiska mekanismer och interaktioner med etablerade riskfaktorer.(29)

Effekter på sömnmönster

Effekterna av exponering för elektromagnetiska fält på sömnmönstret är komplexa och varierar beroende på frekvensen och intensiteten hos de elektromagnetiska fälten samt individuella skillnader och könsskillnader. Vissa studier tyder på till och med små sömnfrämjande effekter eller ökad EEG-styrka i specifika frekvensområden (med PEMF-terapi),(30) andra tyder på potentiella störningar, särskilt med lågfrekventa EMF.(31) Exponering för lågfrekventa EMF (50 Hz) har förknippats med minskad total sömntid, sömneffektivitet och långsamvågssömn.(32)

Omfattande tvärsnittsstudier och vissa experimentella studier har inte funnit några signifikanta samband mellan exponering för RF-EMF i vardagen och försämrad sömnkvalitet eller ökad sömnighet på dagtid.(33-34)

Sammantaget ger den aktuella forskningen inga avgörande bevis för betydande negativa effekter på sömnen till följd av EMF-exponering. Det krävs dock ytterligare forskning för att förstå dessa interaktioner fullt ut.

Innan vi har slutgiltig forskning om EMF och sömn rekommenderas det att du inte sover med din telefon och Wi-Fi-router nära sängen för att minimera eventuella EMF-risker. Om du måste ha en telefon nära sängen, sätt den i flygplansläge för att minimera strålningen.

Kardiovaskulära effekter

De flesta studier tyder på att EMF-exponering, oavsett om den kommer från lågfrekventa eller radiofrekventa källor, inte har någon betydande inverkan på kardiovaskulära parametrar som hjärtfrekvens, blodtryck eller hjärtfunktion i både djur- och humanstudier.(35-36)

Det finns dock motstridiga resultat när det gäller EMF:s effekt på hjärtfrekvensvariabiliteten, och vissa studier tyder på potentiella förändringar i den autonoma regleringen. Exempelvis korrelerar exponering för artificiella EMF i miljön signifikant med minskade SDNN-, SDANN- och PNN50-index för hjärtfrekvensvariabilitet.(37-38)

Dessutom tyder nya rön på att specifika EMF-spektrum kan ha terapeutiska tillämpningar för vissa kardiovaskulära tillstånd.

Reproduktions- och utvecklingseffekter

Exponering för elektromagnetiska fält har visat sig påverka reproduktion och utveckling. EMF-exponering ökar produktionen av reaktiva syreföreningar (ROS), vilket leder till oxidativ stress och potentiella DNA-skador i reproduktiva celler. Oxidativ stress är kopplad till störningar i spermatogenesen och oogenesen, vilket påverkar spermiernas kvalitet och oocyternas differentiering.(39)

EMF-exponering från mobiltelefoner kan orsaka en obalans mellan prooxidanta och antioxidanta mekanismer, vilket leder till störningar i spermatogena celler och potentiellt DNA-skador. Dessutom kan exponering för mobiltelefoner ha en negativ inverkan på fertiliteten och reproduktionsprocesserna genom cellförändringar, felveckning av proteiner och DNA-skador.(40-41)

Sammanfattningsvis varierar effekterna på fertiliteten hos män och kvinnor samt graviditetsutfallet beroende på typ, frekvens och varaktighet av EMF-exponeringen. Vissa studier har rapporterat betydande negativa effekter, medan andra visar på minimal eller ingen påverkan.(42) Detta understryker återigen behovet av mer standardiserad och kontrollerad forskning för att förstå hur EMF-exponering påverkar den reproduktiva hälsan.

Elektromagnetisk överkänslighet (EHS)

Elektromagnetisk överkänslighet (EHS) är ett tillstånd där individer rapporterar att de upplever negativa hälsoeffekter när de utsätts för elektromagnetiska fält (EMF) från mobiltelefoner, Wi-Fi-routrar och andra elektroniska apparater. De rapporterar ospecifika symtom som huvudvärk, trötthet, yrsel och hudirritation, som de tillskriver EMF-exponeringen.(43-44)

Tre huvudhypoteser förklarar uppkomsten av EHS:

Den elektromagnetiska hypotesen (direkta EMF-effekter)
Den kognitiva hypotesen (noceboeffekt från tron på EMF-skada)
Den attributiva hypotesen (copingmekanism för redan existerande tillstånd)

Ett fåtal studier pekar på en biologisk möjlighet för EHS och indikerar att exponering för EMF kan leda till förändringar i kalciumsignaleringen, aktivering av fria radikaler och störningar i blod-hjärnbarriären. Dessa förändringar kan potentiellt förklara de neurologiska och fysiologiska symtom som rapporteras av EHS-drabbade.(45) Många överkänsliga patienter verkar ha försämrade avgiftningssystem som blir överbelastade av överdriven oxidativ stress.(46-48)

Vissa forskare postulerar också att elöverkänslighet är en neurologisk sjukdom som kännetecknas av inflammation, oxidativ stress, läckage i blod-hjärnbarriären och abnormiteter i signalsubstanserna. De menar att elöverkänslighet bör definieras som en minskning av hjärnans toleranströskel för elektromagnetiska fält.(49)

Blind- och dubbelblinda provokationsstudier ger dock i allmänhet inte stöd för att personer med EHS kan upptäcka exponering för elektromagnetiska fält bättre än slumpen, vilket tyder på att elektromagnetiska fält kanske inte direkt orsakar symtom. Vetenskapliga bevis tyder på att symtomen kan påverkas av noceboeffekter eller miljöfaktorer som inte är relaterade till EMF-exponering.(50-51)

Undersökningar tyder på att en liten andel av befolkningen rapporterar EHS, med en högre prevalens bland medelålders kvinnor och personer med dålig upplevd hälsa. Komorbida tillstånd som ångest, depression och funktionella somatiska syndrom är vanliga bland personer som lider av EHS.(52-53)

Forskningen om elektromagnetisk överkänslighet (EHS) befinner sig fortfarande i ett tidigt skede och står inför metodologiska utmaningar. Därför kan tillståndet fortfarande vara biologiskt möjligt, även om nuvarande vetenskapliga bevis inte fullt ut stöder dess existens. Ny forskning bör kombinera exponering för elektromagnetiska fält med molekylära tekniker med hög genomströmning för att objektivt kunna upptäcka individuella biokemiska reaktioner, samtidigt som man inser att känsligheten för elektromagnetiska fält beror på genetiska och epigenetiska faktorer.(54)

Riktlinjer för EMF-exponering och regleringsstandarder

Att förstå och hantera exponering för elektromagnetiska fält (EMF) är avgörande för den allmänna hälsan och säkerheten. Därför har internationella riktlinjer och nationella bestämmelser införts för att begränsa exponeringen för EMF från olika källor.

International Commission on Non-Ionizing Radiation Protection (ICNIRP) och Institute of Electrical and Electronics Engineers (IEEE) har tagit fram omfattande gränsvärden för att skydda människor från EMF-exponeringens kända negativa hälsoeffekter. Dessa riktlinjer grundar sig på omfattande vetenskaplig forskning och är utformade för att förebygga hälsorisker som är förknippade med både kortvarig och långvarig exponering för EMF av olika frekvenser.

ICNIRP:s riktlinjer

Dessa omfattar exponering för icke-joniserande strålning, inklusive statiska, lågfrekventa och radiofrekventa fält upp till 300 GHz. Riktlinjerna anger gränsvärden för yrkesmässig exponering (för arbetstagare) och exponering av allmänheten, med beaktande av faktorer som frekvens, intensitet och varaktighet. Den bygger på referentgranskad forskning och expertutvärderingar av biologiska effekter, t.ex. vävnadsuppvärmning från radiofrekventa fält och nervstimulering från lågfrekventa fält.(55)

Enligt en rigorös vetenskaplig kritik uppfyller ICNIRP 2020 Guidelines inte grundläggande vetenskapliga kvalitetskrav och lämpar sig därför inte som grund för att fastställa gränsvärden för exponering för RF-EMF för att skydda människors hälsa. ICNIRP:s termiska synsätt står i kontrast till majoriteten av forskningsresultaten och skulle därför behöva en särskilt solid vetenskaplig grund. De oberoende forskarna konstaterar också att ICNIRP:s riktlinjer för 2020 inte kan utgöra en grund för god samhällsstyrning.(56)

IEEE-standarder

IEEE-standarderna spelar en central roll när det gäller att fastställa säkerhetsnivåer för människors exponering för elektromagnetiska fält (EMF), med särskilt fokus på radiofrekvensområdet (RF). Dessa standarder, särskilt IEEE C95-serien, ger omfattande riktlinjer som fastställer vetenskapligt baserade exponeringsgränser för att skydda mot kända negativa hälsoeffekter av RF-fält.(57)

IEEE-standarderna anger specifika gränsvärden för yrkesmässig och allmän exponering, med hänsyn till faktorer som frekvens, intensitet och exponeringens varaktighet. IEEE-standarderna beskriver också exakta mättekniker och protokoll för att säkerställa korrekt bedömning och efterlevnad av de fastställda gränserna.(58)

Hälsoeffekterna av 5G-strålning

Ända sedan 5G-strålningens intåg i världen har hälsoeffekterna av 5G-strålningen varit ett ämne för betydande oro och forskning. Olika studier har undersökt de potentiella biologiska och hälsomässiga effekterna av exponering för radiofrekventa elektromagnetiska fält (RF-EMF) i samband med 5G-teknik. RF-EMF betraktas i allt högre grad som miljöföroreningar, med potentiella synergieffekter från andra toxiska exponeringar.(59)

Exponering för RF-EMF, inklusive 5G, har visat sig främja oxidativ stress, vilket är kopplat till cancer, akuta och kroniska sjukdomar och kärlproblem. Millimetervågor (MMW) som används i 5G kan öka hudtemperaturen, förändra genuttrycket och främja cellulär proliferation och proteinsyntes, vilket är kopplat till oxidativ stress och inflammation.(60-61)

Mot bakgrund av de befintliga bevisen förespråkar vissa forskare försiktighetsprincipen, vilket innebär att exponerade personer kan vara potentiellt sårbara och att befintliga exponeringsgränser bör ses över.

Baserat på en stor studiegenomgång som publicerades 2021 ger aktuella experimentella och epidemiologiska studier inga bekräftade bevis för att millimetervågor (MMW) på låg nivå är förknippade med negativa hälsoeffekter.(62) Denna granskning har dock fått metodologisk kritik: "Kapridis et al (2021) granskning är otillräcklig och ofullständig - den ger otillräckliga bevis för säkerhet (som industrin använder för att motivera en omfattande 5G-utbyggnad) - och likställer felaktigt riskhantering med att bekräfta skada (en punkt där det är för sent med tanke på den stora befolkning som exponeras utan samtycke), vilket leder oss till att förespråka en försiktighetsstrategi på grund av kända och okända risker."(63)

Sedan 2022 har forskningen gått snabbt framåt och studier på både människor och djur har visat på ytterligare negativa hälsoeffekter.

Enligt en mycket ny publikation (2024) omfattar sju svenska fallrapporter 16 personer i åldrarna 4 till 83 år som utvecklade symtom som förknippas med mikrovågssyndrom kort efter exponering för höga nivåer av radiofrekvent (RF) strålning från närliggande 5G-basstationer, med toppmätningar som översteg 2 500 000 μW/m². Vanliga symtom var sömnsvårigheter (sömnlöshet, tidigt uppvaknande), huvudvärk, trötthet, irritabilitet, koncentrationssvårigheter, omedelbar minnesförlust, känslomässig stress, depressionstendenser, ångest eller panik, ovanliga beröringskänslor (dysestesi), hudkänslor som brännande och skarp smärta, hjärt-kärlsymtom (övergående hög eller oregelbunden puls), andnöd (dyspné) samt muskel- och ledvärk; balansstörningar och tinnitus var mindre vanliga. I de flesta fall minskade eller försvann dessa symtom efter att personerna flyttat från områden med 5G-exponering. Författarna anser att dessa fallbeskrivningar är typiska exempel på provokationsstudier och menar att dessa resultat förstärker behovet av att stoppa utbyggnaden av 5G tills fler säkerhetsstudier har genomförts.(64)

I en studie från 2024 där möss exponerades för radiofrekventa fält på 4,9 GHz, vilket simulerar exponering för 5G-kommunikation, konstaterades att långvarig exponering förändrade tarmflorans sammansättning och metaboliska profiler, vilket visade sig genom minskad mikrobiell mångfald och betydande förändringar i metaboliterna, vilket tyder på att exponering för radiofrekventa fält på 4,9 GHz är förknippad med förändringar i tarmfloran och metabolismen.(65)

Weller och McCredden (2024) undersökte debatten om 5G:s hälsoeffekter och fann att allmänhetens oro är rationell och hälsofokuserad. Oberoende forskare som varnar för risker har stor erfarenhet av EMF och hälsa. De som avfärdar dessa risker har däremot ofta kopplingar till industrin eller till tillsynsmyndigheter - en taktik som liknar den som tobaksindustrin använder. Författarna efterlyste större öppenhet, inklusive försiktighetsprinciper i beslutsfattandet, och medverkan av oberoende forskare och offentliga röster för att ta itu med de potentiella hälsoeffekterna av 5G-teknik.(66)

Sammanfattningsvis är de potentiella negativa hälsoeffekterna av närheten till 5G-basstationer verkliga och bör beaktas vid bedömningen av individ- och folkhälsan. Forskningen om hälsoeffekterna av 5G bör vara opartisk och transparent och analysera alla möjliga resultat och mekanismer.

Hur man skyddar sig mot överdriven EMF-strålning

För att skydda sig mot överdriven strålning från elektromagnetiska fält (EMF) måste man använda strategier som effektivt minskar exponeringen för dessa genomträngande energifält.

Vetenskapligt stödda metoder för att minimera EMF-exponering är bland annat följande:(67-68)

Öka avståndet från EMF-källor: Intensiteten i EMF-exponeringen minskar kraftigt med avståndet. Om du t.ex. använder en högtalartelefon eller hörlurar till din smartphone hålls enheten borta från huvudet och kroppen, vilket minskar exponeringen.
Begränsa användningen av EMF-sändande enheter: Genom att minska den tid du använder enheter som mobiltelefoner, surfplattor och bärbara datorer kan du minska den totala EMF-exponeringen. Välj kabelanslutna alternativ framför trådlösa (se nästa steg).
Använd trådbundna anslutningar: Om du väljer trådbundna internetanslutningar (Ethernet) i stället för Wi-Fi och trådbunden kringutrustning (mus, tangentbord) kan du avsevärt minska beroendet av trådlösa signaler och tillhörande EMF-utsläpp.
Stäng av enheter när de inte används: Om du stänger av elektroniska enheter, särskilt sådana som avger EMF som Wi-Fi-routrar och trådlösa telefoner, när de inte behövs kan du minska onödig exponering.
Upprätthåll avstånd i hemmet: Placera EMF-källor på avstånd från områden där många människor vistas, t.ex. sovrum och vardagsrum. Placera t.ex. din Wi-Fi-router på en mindre central plats för att minimera exponeringen i de områden där du tillbringar mest tid.
Använd flygplansläge: Om du aktiverar flygplansläget på din smartphone och andra trådlösa enheter när de inte används kan du minska EMF-utsläppen avsevärt.
Optimera enhetens inställningar: Att sänka ströminställningarna på EMF-emitterande enheter, t.ex. genom att minska skärmens ljusstyrka eller begränsa användningen av trådlösa funktioner, kan bidra till att minimera exponeringen.
Skärmning: I specifika situationer kan användning av EMF-skärmande material (t.ex. skärmande tyger och fönsterfilmer) minska EMF-penetrationen i bostads- eller arbetsutrymmen. Hur effektiva sådana åtgärder är kan dock variera.

Slutsatser

Elektromagnetiska fält (EMF) är en integrerad del av den naturliga miljön och det moderna tekniska samhället. Det är viktigt att förstå deras källor och egenskaper för att kunna bedöma exponering och potentiella hälsoeffekter. Naturliga EMF har alltid funnits, men mänskliga aktiviteter har tillfört ytterligare källor, särskilt inom områdena extremt låg frekvens (ELF) och radiofrekvens (RF). Dessa fält produceras av olika apparater och infrastrukturer som underlättar eldistribution, kommunikation, transport och olika industriella processer.

Medvetenhet om EMF-typer och källor gör det möjligt att fatta välgrundade beslut om exponering och vid behov vidta säkerhetsåtgärder. Baserat på aktuell vetenskaplig kunskap försöker tillsynsmyndigheter fastställa riktlinjer och standarder för att säkerställa att EMF-utsläpp från apparater och installationer håller sig inom säkra nivåer. Kontinuerlig forskning och tekniska framsteg bidrar till att förfina dessa standarder och öka vår förståelse för elektromagnetiska fält och deras interaktion med biologiska system.

Biohackarens handbok: Uppgradera dig själv och släpp loss din inre potential (inbunden)

HoloHabits Biomarker Test Kit (Test för näring och livslängd)

Biomed Premium Magnesium Complex (120 kapslar)